Klockan är strax elva och jag har redan hunnit med mycket denna morgon! Vid nio tiden befann jag mig hos min sjukgymnast där vi pratade, jag fick någon liten övning och så pratade vi ännu mer. Jag gillar verkligen att träffa min sjukgymnast då det är så himla enkelt att prata med henne! Innan jag tog bussen hem igen fick jag syn på en bukett med väldigt vackra rosor på torget och bestämde mig på en gång för att köpa den till mor min. Hon blev så glad och det är precis därför jag älskar att överraska mina nära och kära med en gåva när de som minst anar det!  

När jag skriver att jag har varit på eller ska på fest är det kanske vissa av er som undrar om jag dricker eller inte och till alla er kan jag då tala om att nej det gör jag inte. Det är väldigt många ungdomar i min ålder som gör det men jag är inte en av dem. Självklart har jag smakat, att säga annat skulle vara en lögn, men mer än så är det inte. Varför dricker du inte är det många som undrar och jag har faktiskt även ställt mig själv samma fråga. Men när jag frågar mig själv varför jag inte dricker så frågar jag samtidigt mig själv varför ska jag dricka? Vad tjänar man på det egentligen? Visst alla man pratar med säger att allt blir så mycket roligare när man är lite berusad, men om jag har roligt utan alkohol i kroppen ser jag ingen anledning till att dricka. Så länge jag har roligt är jag hellre nykter och om jag inte vet vad jag missar så lider jag inte av det, eller hur? Jag tror att vissa kanske faller för grupptrycket och dricker bara för att alla ens andra vänner dricker och det tycker jag är synd. Jag ser inte drickandet som någon status sak. Jag känner inte att jag måste dricka för att "vara en i gänget". Sedan ser jag självklart inte ner på folk som dricker, verkligen inte, men jag kan tycka att de som låter bli är starka och ganska så själsäkra personer. Nu säger jag inte så för att jag själv är en av dem utan för att det faktiskt krävs mer styrka att låta bli att börja dricka än att börja.

 

Man har många gånger sett de som får i sig lite för mycket och tyvärr även alldeles för mycket och det är inte roligt för någon. Verkligen inte för personen i fråga och inte heller för personerna runt omkring. Jag tror att de flesta med mig vet att alkohol inte är bra för kroppen. Att dricka någon gång då och då ser jag inte som något större problem, men dricker man ofta och mycket så tar kroppen stryk. Innan var därför även min fysiska situation en anledning till att jag inte drack. Sedan är inte alkohol gratis utan det kostar pengar och då lägger jag hellre de pengarna på andra saker för tillfället.

 

Visst ska jag en dag också börja dricka och då dricka lagom. Men jag tänker göra det av min egen vilja och inte någon annans. Just nu ser jag som sagt ingen anledning till att börja och har därför inga problem att med att vänta. Den dagen, då jag känner att nu är det min tur, kommer så småningom, men tills dess har jag ingen brådska! För som jag skrev, vet jag inte vad jag missar lider jag inte av det.

 

Just nu har jag precis joggat en runda för första gången på 225 dagar!!! Helt sjukt hur lång tid det faktiskt har gått! Det var på tiden att jag bestämde mig för att bli frisk på riktigt om man säger så. Det gick hur bra som helst och lyckan är total! När jag tog mina första, ganska så ostadiga, joggingsteg sprack mitt ansikte upp i ett sådant stort leende igen. Jag tänkte till mig själv "sluta le sådär fult Sanna" men det gick bara inte! Jag njöt hela rundan, trots att jag insåg att det egentligen var på tok för varmt, och jag var helt ensam. Inget monster höll på och viskade i mitt öra och efteråt var jag så nöjd med mig själv! Innan kände jag mig nästan aldrig nöjd och sprang oftast längre än vad jag först hade tänkt, men idag bestämde jag mig för en runda, joggade den och var när jag kom hem riktigt stolt och nöjd över mig själv. Haha det var väldigt svårt för Linnea att släppa iväg mig. Jag såg på henne att hon egentligen hade velat springa fram, knyta fast mig vid en stol och aldrig släppa iväg mig, men jag kan inte klandra henne. Hon har fått leva med Sanna the monster väldigt länge och är jätterädd att hon ska komma tillbaka. Sälvklart är jag det också, men efter rundan idag känner jag mig allt mer säker på att hon aldrig kommer få övertaget igen! Så efter att ha sagt ett antal gånger "ta det nu lugnt Sanna" så släppte hon motvilligt iväg mig och när jag drygt en halvtimme senare röd som en tomat glatt klampade in genom dörren igen tittade hon på klockan, insåg att jag hade tagit lugnt som hon bett mig om och drog då en lättnadens suck.

 

Nu tror jag att inget kan förstöra denna dag och jag hoppas att ni allihopa kommer ihåg att känna er nöjda över er själva! Puss och kram <3

 

 

Dagen idag har varit toppen! När man är på multi känns det som att man befinner sig i en bubbla och att resten av världen står still. I den där bubblan känner jag en stor trygghet och gemenskap och jag får dessutom en rejäl påfyllning av kämparglöd! Så det var med starka, men även tunga steg som jag gick därifrån då jag vet att det dröjer tills nästa gång vi ska befinna oss i den där bubblan igen.

 

När vi var klara på mulit åkte vi och kollade mina värden vilka var bra! Jag kan nu med glädje berätta att jag väger över 50kg mina kära vänner! Ja det är sant, 50,4kg om jag ska vara exakt. Då jag har varit aningen mer aktiv den här veckan var jag lite orolig, men det visar sig alltså att jag har en bra balans av intag och uttag som det ser ut nu! Ni kanske minns att jag tidigare skrivit att jag vid 50kg ligger på en normalvikt och att jag då kanske skulle få börja träna så smått. Då mina värden har sett bra ut de senaste veckorna sa min läkare att jag kunde få börja jogga några lite kortare rundor om jag kände att jag klarade av det! Kan ni förstå lyckan? Lyckan av att faktiskt få träna! Jag känner dock ingen jättelust av att göra det ikväll så det blir nog bara en promenad med hunden, men imorgon kanske! Jag får se om jag har lust, för träning ska ju vara något man vill göra och som man njuter av. Det ska ju inte vara något man bara känner att man måste göra.

 

När vi kom hem låg två nästan identiska kuvert och väntade på mig och min syster i brevlådan, nämligen våra slutbetyg i de kurser vi har läst ut. Jag måste säga att jag blev väldigt nöjd med mina! Så dagen kan nog inte bli så mycket bättre än såhär skulle jag kunna tro. Jag börjar bli ganska så trött då det blev rätt tidigt imorse så jag ser fram emot en lugn och skön kväll! Puss och kram <3

 

Jag funderar då och då över framtiden. Hur kommer den se ut och hur vill jag att den ska se ut? Ibland tänker jag långt framåt i tiden och kan t.ex fråga mig själv "Vad kommer jag att jobba med?", "Hur många barn kommer jag få?" och "Var kommer jag att bo?" Men oftast funderar jag över framtiden som finns precis bakom hörnet. Hur kommer mitt liv se ut om 3-4 månader? Förhoppningsvis har min kropp hittat den perfekta vikten, den vikten den behöver för att fungera som bäst, läxorna är förhoppningsvis inte allt för många och jag är sådär fri och lycklig som alla förtjänar att få vara! Samtidigt som framtiden lockar, så skrämmer den mig även lite grann. Jag känner att jag verkligen är på god väg att bli av med min anorexi. För var dag som går upplever jag att de jobbiga tankarna blir allt färre och jag känner mig mer som den riktiga Sanna, men jag vet hur väldigt lätt det är att falla tillbaka. Jag hoppas och tror att det inte kommer bli så, men man ska aldrig säga aldrig. Det sa jag förra gången och vi vet ju alla hur det gick. Men jag måste säga att det känns mycket bättre den här gången. Förra gången kändes det aldrig så bra som det gör nu. Då blev mitt fysiska tillstånd bra men inte det psykiska vilket nog är det viktigaste om man ska bli av med sjukdomen för gott!

 

När det gäller min framtida träning så har jag faktiskt grunnat en hel del. Förut tränade jag till största del för att bli av med ångesten, bränna kalorier och för att det kändes som ett måste. Självklart njöt jag även ibland! Vissa gånger för att jag slapp ångesten, men även vissa gånger för att träning kan få en att må väldigt bra! Men om jag ska vara ärlig så var det många gånger då jag egentligen inte alls ville springa ut i spöregnet eller snöstormen, eller ställa klockan på halv sex för att hinna ta den där löpturen innan skolan. Men om jag inte gjorde det mådde jag ännu sämre så valet att träna eller inte träna var rätt enkelt för mig då. Men som jag har nämt innan så känner jag idag för träningen på ett helt annat sätt. Idag längtar jag efter att få träna på grund av nöjes och njutningens skull. Det jag har funderat på är vad jag vill göra när jag väl får sätta igång igen. Självklart vill jag fortsätta ta mina löpturer, men när jag vill och känner för det. Löpningen gav mig väldigt mycket. Det var min egen tid, jag kunde släppa alla jobbiga tankar för ett tag och bara vara jag. Jag tror att det hade varit bra för mig att ha något mål med min löpning och inte springa bara för att göra mig av med kalorier. Därför har jag tänkt att jag i framtiden kanske ska ställa upp i något lopp då jag får något vettigt att träna för.

 

Löpning är något jag helst gör själv men jag saknar även den sociala biten. Att få ha en typ av lagkänsla eller att träna tillsammans med andra. Därför har jag tänkt mig att börja gymma så smått när allt känns bra. Då kan jag gymma och gå på olika roliga pass med mina kompisar. Sedan har jag pratat med en kompis som dansar. Jag har alltid tyckt om att dansa och tror att det skulle vara något som jag hade tyckt var jättekul! För mig som är ganska så stel och ovig av mig så skulle dans säkerligen göra mig gott! Jag ska därför följa med henne och prova på när sommaruppehållet är över och det som känns väldigt bra är att de då kommer börja med helt nya danser så att jag inte behöver känna mig helt efterbliven!

 

Att ha vettiga mål med min träning tror jag alltså kommer göra mig gott och att verkligen träna för att jag vill och inte för att jag måste. Träning ska vara roligt och något man mår bra av! Absolut inte tvärtom!

 

 

JAAAAAAAA! Jag trodde inte att den här dagen kunde bli bättre, men det kunde den!!!! Har nyss varit och kollat mina värden och gissa vad.... de var super!!!! Min puls var högre än vad den har varit på mycket länge, blodtrycket var praktiskt taget normalt och vågen visade 49kg!! Åh jag kunde knappt tro det när jag såg det! Okej det var en helt annan våg än den jag brukar ställa mig på och jag vet att det kan skilja väldigt mycket mella vågar, men jag tänker tänka att jag har lyckats gå upp 1,5kg den här veckan! :D 49kg betyder att jag har ett kilo kvar tills 50!!!!! Åh lyckan är verkligen total!! Det bubblar i hela mig! Jag skulle kunna ställa mig mitt i atrium och dansa här och nu, fast nej det hade jag nog ändå inte gjort ;) Tänk, för några månader sen hade jag fått panik, haft en extrem ångest och mått skit om jag hade sett det vågen visade nu på morgonen. Det har hänt mycket med mig om man säger så och jag måste säga att jag föredrar denna nya Sanna!

 

Det var bara detta jag hade att säga, var lite tvungen att dela med mig av min glädje så att jag inte spricker! ;)

Puss och kram<3

 

 

Hej på er!

 

Fredag idag och jag har varit och kollat mina värden på BUP. Dessvärre pekade det lite neråt idag, men om man jämför med för två veckor sedan så är värdena ändå bra. Vågen visade minus 3hg, pulsen låg på 58, blodtryck på 106/56 och tempen på 37 grader. Men jag tänker inte låta detta lilla bakslag göra mig nedstämd! Nej det gäller bara att lägga i ytterligare en växel och köra järnet veckan som kommer! Jag har ju dragits med en förkylning nu i några dagar vilket kan påverka det hela på lite olika sätt, men förhoppningsvis är den snart historia! Jag känner mig i alla fall mycket piggare vilket är skönt!

Nu ska jag och min syster ta en liten runda med hunden innan maten och senare ikväll hittar man mig med två av mina fina vänner! Ha en riktigt bra fredagkväll!

Puss och kram <3

 

Hej och hå vilket blåsväder vi har idag! Det första jag gjorde när jag kom hem innan var att borsta igenom mitt extremt tillrufsade hår! Ja och hoppa i myskläderna såklart! Åh.. vi som hade planerat att grilla ikväll, det är det ju inte längre tal om i det här vädret (suck). Aja, det får väl bli den gamla hederliga stekpannan eller ugnen istället.

 

Ja hur gick det nu på BUP i förmiddags? Mycket bra kan jag tala om! Jag hade ännu en gång denna nya men härliga känsla av att faktiskt vilja vara där och inte känslan av att vilja lägga benen på ryggen och springa därifrån! Tidigare har jag avskytt min sjuksköterska, men nu när det där monstret inte har så mycket att säga till om längre så har jag ändrat uppfattning och hon börjar så smått att växa i mina ögon!

 

Och vad visade värdena då? Har allt kämpande denna veckan gett något resultat? Jag kan stolt berätta att vågen visade på +8hg!!! Åh ännu ett underbart steg i rätt riktning, nu jäklar är jag på gång! ;D Mina andra värden hade det inte hänt något med dock. Puls, blodtryck och temperatur är alltså tyvärr fortfarande väldigt lågt...Men kroppen kan ju inte göra allt på en gång eller hur? Som jag skrev i det här inlägget så fokuserar kroppen ibland på olika saker. Vissa har svårt att gå upp i vikt då deras ämnesomsättning kommer igång och kroppen då använder energin till att tex få upp kroppstemperaturen och höja pulsen etc, men för mig är det alltså tvärtom. Min ämnesomsättning har inte riktigt kommit igång än utan min kropp lägger just nu allt fokus på att få upp vikten. Men min sjuksköterska är inte orolig utan menar att det andra kommer så småningom, kroppen är ju faktiskt otrolig på att återhämta sig vilket är bra det!

 

Nu ska jag fortsätta att njuta av denna helg som jag och en vän inledde med en mysig fika från Espresso House! Det blev en otroligt god scones och en stor chai latte som fick göra mig lite fattigare, men det var så värt det! Jag måste bara tillägga att jag förmodligen inte hade köpt detta för någon vecka sedan och om jag mot all förmodan hade gjort det hade jag inte kunnat njuta av det som jag gjorde idag!

 

 

 

 

En sak som kan bli lite jobbig framöver är att se den fysiska förändringen som kommer att ske med min kropp. Det är som sagt några kilon som jag ska gå upp i vikt och de måste självklart lägga sig någonstans. Jag vet att jag inte kommer att bli tjock av att gå upp de kilona, då det är en normalvikt och inte övervikt jag ska nå upp till, men när jag har blivit van att se mig själv som jag ser ut nu så kommer jag såklart att se allt större ut med tiden. Trots att jag vet att större i mitt fall är lika med bra och hälsosammare så kan det ändå kännas lite obehagligt och aningen jobbigt. En del av mig längtar efter en mer kvinnlig kropp, den där lite kruviga kroppen ni vet. Men samtidigt så finns det ändå en rädsla inom mig.

 

Jag tror att de flesta drömmer om den här "drömkroppen" den där perfekta kroppen som man så gärna skulle vilja ha. Har jag inte rätt i att vi alla dessutom har någon del på kroppen som vi är mindre nöjda med? Jag har det i alla fall och är det inte så att det är dessa delarna som man sedan fokuserar på när man tittar sig själv i spegeln? Jag har insett att det är något som i alla fall jag har gjort och stundtals fortfarande gör och att det är något som jag måste sluta med. Jag måste sluta att leta upp "felen" på mig själv, sluta att jämföra mig med andra och helt enkelt acceptera och vara nöjd med den jag är och hur jag ser ut!

 

Jag har kommit på att jag ska förändra bilden av min "drömkropp". Saken är den, när det gäller den här drömkroppen, att det är kanske inte en kropp som man kan få oavsett hur mycket man tränar, går ner i vikt etc. Vi har alla olika kroppsuppbyggnad och därför olika förutsättningar vilket betyder att man kanske inte kan få den där rumpan, de där benen eller de där höfterna som man drömmer om. Därför ska man heller inte jämföra sig med andra, vi är för olika helt enkelt! Min nya drömkropp har inte med det yttre, utan med det inre att göra. Min drömkropp är nu en frisk och hälsosam kropp! En kropp som man kan känna sig stark och framför allt lycklig i! För enligt mig spelar det faktiskt ingen roll att man skulle ha den mest perfekta kroppen om man ändå inte känner sig glad.

 

Jag ska nu helt enkelt försöka att börja se mig själv med nya ögon, sluta fokusera så mycket på det yttre och tänka mer på det inre. För vad spelar egentligen det yttre för roll? Att man mår bra både fysiskt och psykiskt är väl ändå det viktigaste? Jag ska börja acceptera mig själv för den jag är och hur jag ser ut. Det är faktiskt den bästa vägen för att bli vän med sig själv, den bästa vägen för en bra självkänsla! Och är det inte så att en person som är trygg i sig själv faktiskt blir lite vackrare?

 

När jag nu tänker om i detta så tror jag faktiskt att min kroppsliga förändring inte kommer kännas lika jobbig och obehaglig! Jag tror att jag kommer trivas mer med mig själv och se förändringarna som något positivt för mig och min kropp! Vi måste komma ihåg att vi alla är unika och vackra på våra egna sett! Att det viktigaste faktiskt är hur vi mår och inte hur vi ser ut! 

 

Ha en fortsatt bra dag, ta hand om dig och var nöjd med dig själv! 

 

Puss&Kram =)

 

 

 

 

 

 

Godmorgon härliga fredag!

 

Nu sitter jag här i spänd förväntan och ska snart köra iväg till BUP för att där kolla min vikt och mina värden samt prata lite med behandlarna. Jag tror aldrig att jag har sett fram emot det så mycket som jag har gjort den här veckan och jag tror aldrig att jag har önskat så innerligt som nu att vågen ska visa på en sisodär +8kg ;) Jag inser väl att det inte är så väldigt realistiskt kanske, men man måste ju få drömma eller hur? För det är väl där runt 7- 8kg jag ska gå upp för att ligga på en bra och hälsosam vikt. Men som jag skrev igår så är det inte bara vikten det hela handlar om. Vid hård träning i kombination med svält kan ni säkert förstå att kroppen får ta en hel del stryk och det är inte bara vikten som drabbas. Hjärtat är ett exempel på organ som påverkas hårt och därför är det inte bara vikten som man kollar hos BUP utan även puls, blodtryck och faktiskt tempen.

 

När kroppen inte får i sig tillräckligt med mat börjar den bryta ner muskler för att förse hjärnan med blodsocker. Eftersom att hjärtat också är en muskel så påverkas även det. Hjärtat får dra ner på sin hjärtverksamhet och följderna är att puls och blodtryck blir lägre samt att man kan ha hjärtrubbningar. Just att hjärtat skadas är en av de största anledningarna till att anorexia faktiskt kan leda till döden. Ja utan tillräckligt med mat så går kroppen alltså in i sparläge, den gör allt för att spara så mycket energi den bara kan. Därför försämras även många av kroppens inre funktioner och processer som tex kroppstemperaturen och ämnesomsättningen.

 

Anledningen till att man, när man sedan börjar äta igen, kanske inte får någon respons från vågen är helt enkelt för att kroppen prioriterar att bygga upp och stärka inre organ, funktioner och processer i första hand. Helt plötsligt har kroppen tillräckligt med energi för att värma hela kroppen, ända ut till fingertopparna och lilltån! Den behöver inte längre ta av musklerna för att stilla sitt behov av blodsocker och kan istället börja bygga upp de så smått och den kan även börja öka på ämnesomsättningen igen. Ämnesomsättningen är de processer i kroppen där näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas, bryts ner och omsätts till energi. Det är med andra ord väldigt viktigt att ämnesomsättningen fungerar som den ska i våra kroppar då den ser till så att energiförbrukningen fungerar och går runt. När ämnesomsättningen ökar förbrukar plötsligt kroppen ännu mer energi vilket självklart gör det ännu svårare att gå upp i vikt.

 

Den här veckan har jag kämpat på som aldrig förr och jag skulle bli så glad om det faktiskt visar sig på vågen och/eller mina värden. Men som sagt så finns det en hel del som min kropp måste "laga" så att vara säker på att få se märkbara framsteg går helt enkelt inte. Men det är bara att fortsätta kämpa och komma ihåg att kroppen mår riktigt bra av det!

 

Ha nu en riktigt bra dag och ta hand om er själva och er kropp!

 

Puss&Kram =)

 

 

Här kommer rätt så onödig men samtidigt lite rolig fakta som kanske får dig att lyfta lite extra på ögonbrynen!

 

När man har svultit en längre tid kan det faktiskt, trots att man börjar äta bra, vara svårt att gå upp i vikt. Man tycker att man kämpar jättebra och äter mängder med mat, men ändå får man ingen respons från den jäkla vågen! Varför det är såhär tänker jag inte gå djupare in på just nu, men jag tänkte försöka förtydliga hur svårt det faktiskt kan vara.

 

En person som har svultit en längre tid behöver nämligen äta ett av följande alternativ, utöver sin vanliga mat, för att gå upp ett enda kilo i vikt.

 

En hel del eller vad säger ni? Detta är inga siffror jag har suttit här och hittat på, utan det står i en mycket bra bok jag har i min bokhylla. Mattillåtet heter den och innehåller en himla massa bra saker! Jag kan inte säga hur länge man ska ha varit i svält eller hur lite man ska ha ätit etc, men jag tror att vi alla kan förstå varför det kan ta tid för en rejält undernärd person att gå upp i vikt! Sedan är det dessutom inte bara vikten som ska bli bättre, kroppen har ju tagit stryk på en hel del andra sätt också. Men mer om det en annan gång!

 

Nu får ni ha en fortsatt bra dag!

 

Puss&Kram =)

 

 

 

 

Hej hopp! I förrgår testade jag att göra något jag aldrig gjort förut, nämligen grönkålschips! Tro det eller ej men det blev faktiskt supergott!!! :) Väldigt enkelt och mycket nyttigare än vanliga chips! Grönkål är förresten ett riktigt superlivsmedel! Det innehåller mängder med A-, E- och C-vitamin och är en suverän bakteriedödare och antioxidant!

 

Så självklart måste jag dela med mig av detta enkla recept! :)

 

Börja med att sätta ugnen på 180°, kleta därefter ut olivolja på en plåt där du sedan lägger lagom stora grönkålsblad. Sedan häller du på lite mer olja och strör över lite flingsalt. In i ugnen i ca 10-15min och rör om rätt ofta.

Sen är det bara att njuta! :)

 

 

 

Hej på er!

 

Ja då har vi lämnat år 2012 bakom oss och år 2013 har tagit sin början! År 2012 har för mig varit ett år med både ljusa och mörka stunder, men jag tror att man måste mötas av lite motgångar då och då för att kunna mogna som person och verkligen uppskatta det man har och det liv man fått.

Har ni några nyårslöften? Kanske de klassiska som att inte äta godis, träna mer, bli mer hälsosam, sluta bita på naglarna, ta skolan mer på allvar etc? Jag satte mig för ett tag sen och funderade på om jag skulle ha något löfte och i så fall vad.

Jag kom till slut fram till det här:

 

Jag ska försöka att alltid leva i nuet. Ha i bakhuvudet att vi faktsikt endast lever en gång och att man ska ta till vara på det liv man fått! Jag ska därför se till att ta till vara på alla chanser jag får att ha roligt och utvecklas som person! Jag vill inte i slutet av år 2013 sitta och ångra mig över saker som jag hade kunnat göra men inte gjort!

 

Jag ska börja ta bättre hand om mig själv och min kropp! Det är mycket som jag vill uppnå och göra detta år och för att det ska gå så måste jag förändra min syn på vissa saker. Man måste vara rädd om sig själv och sin kropp och lära sig att lyssna kroppens alla signaler. Detta för att kunna göra sådant man älskar och för att få leva ett långt och lyckligt liv!

 

Att hitta mig själv, den person Sanna Cecilia Nyberg verkligen är, och vara helt nöjd med henne är ett av mina stora långsiktiga mål! Det är något jag tror tar väldigt lång tid och visst har jag kommit en bra bit på vägen, men än är jag inte framme vid mitt mål!

 

Jag vill även prioritera mina vänner och min familjen mer! Sina vänner och sin familj är något man behöver ha med sig genom hela sitt liv. Det är dem som stöttar en när man har det svårt och det är också dem man kan dela de ljusa stunderna i livet med!

 

Detta är mina främsta löften, eller snarare mål. Jag säger inte att det kommer bli lätt som en plätt, men jag ska verkligen försöka! Och jag tror att om man helhjärtat går in för något man har betsämt sig för att klara så lyckas man! Det gäller bara att man ser sitt mål klart, inte släpper det med blicken och sedan gör sitt bästa för att ta sig dit!

Det kanske går trögt i början, men snälla ge inte upp för det! Det nya året är långt, om en dag inte har varit en sådan där toppenbra dag så följs den alltid av en helt ny dag som du kan göra till en mycket bättre!

 

 

 

 

Godmorgon allesammans!

 

Nu brinner det första av fyra ljus i adventsljusstaken och det snöar på riktigt ordentligt där ute!

 

Idag ska jag göra något jag faktiskt aldrig har gjort förut. Jag ska gå på julbord! :) Självklart har jag ätit julbord innan, men bara hemma eller hos släkten på julafton. Idag är första gången jag ska göra det på en restaurang! Jag älskar julmat, janssons, sillen, köttbullarna, julskinkan, revbensspjällen, ja typ allt! ;) Så jag tror att jag bokstavligt talat kommer äta tills jag spricker haha! Jag vet inte vart vi ska åka dock, för mamma har hållit det hemligt! Det enda jag vet är att halv tolv ska vi hämta mormor och morfar och sedan åker vi vidare till vart det nu är vi ska njuta av all god mat!

 

Hoppas att vi alla får en riktigt bra första advent och se till att njuta av helgens sista timmar! =)