Just nu har jag precis joggat en runda för första gången på 225 dagar!!! Helt sjukt hur lång tid det faktiskt har gått! Det var på tiden att jag bestämde mig för att bli frisk på riktigt om man säger så. Det gick hur bra som helst och lyckan är total! När jag tog mina första, ganska så ostadiga, joggingsteg sprack mitt ansikte upp i ett sådant stort leende igen. Jag tänkte till mig själv "sluta le sådär fult Sanna" men det gick bara inte! Jag njöt hela rundan, trots att jag insåg att det egentligen var på tok för varmt, och jag var helt ensam. Inget monster höll på och viskade i mitt öra och efteråt var jag så nöjd med mig själv! Innan kände jag mig nästan aldrig nöjd och sprang oftast längre än vad jag först hade tänkt, men idag bestämde jag mig för en runda, joggade den och var när jag kom hem riktigt stolt och nöjd över mig själv. Haha det var väldigt svårt för Linnea att släppa iväg mig. Jag såg på henne att hon egentligen hade velat springa fram, knyta fast mig vid en stol och aldrig släppa iväg mig, men jag kan inte klandra henne. Hon har fått leva med Sanna the monster väldigt länge och är jätterädd att hon ska komma tillbaka. Sälvklart är jag det också, men efter rundan idag känner jag mig allt mer säker på att hon aldrig kommer få övertaget igen! Så efter att ha sagt ett antal gånger "ta det nu lugnt Sanna" så släppte hon motvilligt iväg mig och när jag drygt en halvtimme senare röd som en tomat glatt klampade in genom dörren igen tittade hon på klockan, insåg att jag hade tagit lugnt som hon bett mig om och drog då en lättnadens suck.

 

Nu tror jag att inget kan förstöra denna dag och jag hoppas att ni allihopa kommer ihåg att känna er nöjda över er själva! Puss och kram <3